Jenny Falkström

Anna min vän i Stockholm. Jisses, hon är bra! Fast att vi inte snackat sedan jag var uppe, för tre månader sedan så känns det som igår. Allt mellan himmel och jord forsar ut genom munnen medans man bara hinner blinka. Borde det inte vara stelt, som den gången vi inte snackat på ca ett och ett halv år. Helt plötsligt får jag för mig att ringa henne. Det gjorde jag också, vi bestämde datum för henne att komma ner, och vips på ett fingerknäpp var hon nere. Sådana vänner uppskattas. Nu längtar jag rejält till i slutet av mars då hon och förhoppningsvis Frida kommer ner!