Turkiet - maj - 2009
Åh, nu är jag hemma igen. Ville verkligen inte åka hem. Jag tänkte så, för att det inte ska bli allt för långt att läsa att jag lägger upp lite dag, till dag i olika inlägg. Låter det som en plan? Hur som haver, hör började resan...
Det var här allting började, en resa. En resa som inte blev vilken resa som helst, det blev en dröm...
När vi kom till flygplatsen i Antalya var det en 2 timmars bussfärd som väntade, med ett stop vid en mack. Oskar och pappa tog en kebab, sugna på det turkiska köket redan då! Hotellet låg vid Kleopatrastranden, 5-10 mins promenad där ifrån, vilket var precis lagom! Men iaf, när vi kom till hotellet - Aramis - stod det 3 turkar och välkomnade oss, hjälpte oss med väskorna osv. Det första som händer när vi kom upp var att lyset gick efter 5 minuter. Oskar ränner ner och en Turk, servitris kom och hjälpte till, han heter Peppie (vet vi nu). Därefter gick det fem minuter sedan gick lyset igen. Då kommer en annan turk, hans namn är Oscar, och hjälpte oss med lyset. Från den kvällen funkade lyset iaf, vi gick och lade oss.. förberedde oss inför Hamam som väntade på söndagen!
En saga, en dröm... Vad kan jag mer säga?
